Ny utredning ska motverka illegal införsel av sällskapsdjur

Regeringen har tillsatt en omfattande utredning för att kartlägga och bekämpa den växande illegala införseln av sällskapsdjur till Sverige. Utredningen, som leds av tidigare hovrättsrådet Maria Bergström, kommer att genomföra en grundlig översyn av nuvarande lagstiftning och kontrollsystem. Särskilt fokus läggs på att identifiera brister i dagens regelverk som möjliggör smuggling av hundar och katter från östeuropeiska länder. Den illegala handeln har ökat markant under de senaste åren, med uppskattningsvis 10,000 till 15,000 djur som förs in illegalt varje år. Utredningen ska även undersöka möjligheterna att införa strängare straff för smugglare och personer som medvetet köper insmugglade djur. Det planerade arbetet omfattar även en genomgång av andra EU-länders system och framgångsrika metoder för att motverka illegal djurhandel. Expertgrupper från veterinärmedicinska fakulteter, Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben kommer att bidra med specialistkompetens under utredningens gång.

Veterinärers anmälningsplikt i fokus

Veterinärers skyldighet att anmäla misstänkta fall av illegalt införda djur står i centrum för den nya utredningen. Den nuvarande anmälningsplikten har visat sig vara otillräcklig, då många veterinärer upplever osäkerhet kring vilka kriterier som ska uppfyllas för att en anmälan ska göras. Jordbruksverket har rapporterat att endast en bråkdel av de misstänkta fallen faktiskt anmäls till myndigheterna. Den nya utredningen föreslår tydligare riktlinjer för när och hur veterinärer ska agera vid misstanke om illegal införsel. Detta inkluderar specifika checklistor för identifiering av riskfaktorer, såsom avsaknad av giltig dokumentation, misstänkta ID-märkningar eller hälsotillstånd som inte överensstämmer med uppgiven ålder eller härkomst. Utredningen kommer även att se över möjligheterna att införa ett digitalt rapporteringssystem som förenklar anmälningsprocessen för veterinärer.

Smugglingens koppling till djurlidande och smittspridning

Den illegala införseln av sällskapsdjur medför allvarliga konsekvenser för både djurvälfärd och smittskydd. Undersökningar visar att smugglade djur ofta kommer från så kallade valpfabriker där förhållandena är undermåliga och där grundläggande veterinärvård saknas. Många av dessa djur transporteras under extremt stressande förhållanden, ofta gömda i trånga utrymmen utan tillgång till mat, vatten eller ventilation. Smittskyddsaspekten är särskilt oroande då illegalt införda djur ofta saknar adekvat vaccinationsskydd. Detta utgör en betydande risk för spridning av allvarliga sjukdomar som rabies, brucellos och olika parasitsjukdomar. Statistik från Svenska Veterinärförbundet visar att antalet fall av resistenta parasiter och ovanliga sjukdomar har ökat markant i områden där illegal införsel är vanlig.

Etiska överväganden kring förtroendet mellan veterinär och djurägare

Balansgången mellan veterinärens anmälningsplikt och förtroendeförhållandet till djurägare utgör en komplex etisk frågeställning. Många veterinärer upplever en konflikt mellan sin skyldighet att anmäla misstänkta fall och risken att förlora klienters förtroende. Detta kan leda till att djurägare undviker att söka veterinärvård av rädsla för konsekvenserna, vilket i sin tur kan äventyra djurens hälsa och välfärd. Veterinärförbundet har efterlyst tydligare etiska riktlinjer som kan vägleda veterinärer i dessa situationer. Den nya utredningen kommer att analysera hur andra länder hanterar denna problematik och föreslå åtgärder som kan stärka både anmälningsplikten och förtroendet mellan veterinär och djurägare.

Tullverkets utökade befogenheter och EU-kontroller

Tullverket kommer att få utökade befogenheter för att effektivare kunna bekämpa den illegala djurhandeln. Detta inkluderar möjligheten att genomföra mer omfattande kontroller vid gränsövergångar och rätten att beslagta fordon som används för smuggling. Nya tekniska hjälpmedel, såsom specialtränade hundar och scanningsutrustning, kommer att införas vid strategiska kontrollpunkter. EU:s nya system för spårning av sällskapsdjur kommer att integreras med svenska myndigheters databaser för att möjliggöra snabbare identifiering av förfalskade dokument och oregistrerade djur. Tullverket planerar även att öka samarbetet med andra EU-länders tullmyndigheter genom gemensamma kontrollaktioner och informationsutbyte.

Myndighetssamverkan och lagskärpning på agendan

Ett förstärkt samarbete mellan berörda myndigheter står högt på agendan i den nya utredningen. Jordbruksverket, Tullverket, Polismyndigheten och Länsstyrelserna kommer att utveckla gemensamma handlingsplaner för att effektivisera arbetet mot illegal djurinförsel. Detta inkluderar etablering av en central samordningsfunktion som ska underlätta informationsutbyte och koordinering av insatser. Lagstiftningen kommer att skärpas med högre straff för smuggling och tydligare definitioner av vad som utgör illegal införsel. Särskilt fokus läggs på att stärka möjligheterna att lagföra personer som organiserar smuggling i större skala.

Tidplan och förväntade utmaningar med genomförandet

Implementeringen av de nya åtgärderna kommer att ske stegvis under en treårsperiod, med start januari 2024. Den första fasen fokuserar på att etablera nya rutiner för veterinärers anmälningsplikt och införa det digitala rapporteringssystemet. Utmaningar som identifierats inkluderar behovet av omfattande utbildningsinsatser för veterinärer och myndighetspersonal, samt tekniska och administrativa hinder vid implementering av nya IT-system. Resursbrist inom berörda myndigheter och potentiellt motstånd från vissa aktörer inom djurhandeln förväntas också kunna påverka genomförandet. En särskild uppföljningsgrupp kommer att utvärdera effekterna av åtgärderna och föreslå eventuella justeringar under implementeringsperioden.