Skånsk lantbrukare dömd för djurplågeri

En 54-årig lantbrukare från sydöstra Skåne har dömts till villkorlig dom och böter för grov djurplågeri vid Ystads tingsrätt. Domen föll efter en omfattande utredning som inleddes när länsveterinären upptäckte allvarliga missförhållanden vid en rutininspektion av gården i september 2023. Lantbrukaren, som bedrivit mjölkproduktion i över två decennier, hade ansvar för en besättning på 156 mjölkkor och ungdjur. Flera anonyma anmälningar hade tidigare inkommit till länsstyrelsen gällande misstänkt vanvård, men tidigare inspektioner hade inte lett till åtgärder.

Bakgrund till fallet

Gården hade under flera år visat tecken på ekonomiska svårigheter, vilket gradvis påverkat djurhållningen negativt. Dokumentation från mjölkföretaget visade en stadig nedgång i produktionen sedan 2021, samtidigt som veterinärbesöken blev alltmer oregelbundna. Länsstyrelsens protokoll från de senaste tre åren avslöjade en successiv försämring av gårdens skötsel och hygieniska standard. Foderanalyser visade bristfällig näringskvalitet och mögelangripet ensilage. Ekonomiska sammanställningar påvisade obetalda fakturor till foderleverantörer och uteblivna veterinärbesök. Personal hade successivt sagts upp på grund av ekonomiska svårigheter, vilket lett till att lantbrukaren ensam ansvarade för hela besättningen.

Djurens tillstånd och symptom

Vid den aktuella inspektionen dokumenterades omfattande brister i djurvälfärden. Trettiofem kor uppvisade allvarlig undernäring med hullbedömning under 2 på en 5-gradig skala. Klövhälsan var kraftigt eftersatt med multiple fall av klövspalt och digital dermatit. Tjugotre djur hade obehandlade juverinflammationer med kraftigt förhöjda celltal. Flera kor uppvisade tydliga tecken på smärta och rörelsestörningar. Kalvarna var undernärda och visade tecken på respiratoriska infektioner. Obduktionsrapporter från tre självdöda djur påvisade långvarig näringsbrist och metabola störningar. Mjölkprover visade förekomst av mykotoxiner och kraftigt försämrad kvalitet.

Lantbrukarens agerande

Under utredningen framkom att lantbrukaren medvetet undvikit att söka veterinärvård för sjuka djur av ekonomiska skäl. Dokumentation saknades för läkemedelsbehandlingar och dödlighet i besättningen. Lantbrukaren hade ignorerat upprepade påpekanden från mjölkföretagets kvalitetskontrollanter och fortsatt leverera mjölk trots undermålig kvalitet. Vid förhör erkände lantbrukaren att situationen gradvis förvärrats men hävdade att han saknat ekonomiska möjligheter att förbättra förhållandena. Han hade även undvikit att söka rådgivning eller ekonomiskt stöd från branschorganisationer.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten bedömde att lantbrukaren gjort sig skyldig till grov djurplågeri genom långvarig vanvård och underlåtenhet att tillkalla veterinär. Särskilt försvårande ansågs det stora antalet drabbade djur och det faktum att missförhållandena pågått under lång tid trots upprepade varningar. Rätten beaktade även att lantbrukaren hade lång erfarenhet och därmed borde förstått konsekvenserna av sitt handlande. Den ekonomiska situationen ansågs inte vara en godtagbar ursäkt för den bristande djurhållningen.

Rättsliga konsekvenser

Domen resulterade i villkorlig dom kombinerad med 80 dagsböter om totalt 24 000 kronor. Lantbrukaren ålades även näringsförbud gällande djurhållning under fem år. Samtliga djur omhändertogs och fördelades mellan olika mottagargårdar genom länsstyrelsens försorg. Lantbrukaren förpliktigades att ersätta staten för kostnader i samband med omhändertagandet och djurens vård. Den villkorliga domen kombinerades med särskilda föreskrifter om skyldighet att genomgå rådgivning kring ekonomisk planering och företagsledning.

Betydelse för djurskyddsarbetet

Fallet har fått stor betydelse för det fortsatta djurskyddsarbetet i regionen. Länsstyrelsen har infört nya rutiner för uppföljning av anmälningar och skärpt kontrollen av gårdar med ekonomiska svårigheter. Branschorganisationer har utvecklat nya stödprogram för lantbrukare i kris. Domen har också lett till en fördjupad diskussion om behovet av tidigare intervention vid tecken på försämrad djurvälfärd. Veterinärförbundet har tagit fram nya riktlinjer för rapportering av misstänkt vanvård, och utbildningsinsatser har genomförts för att öka kompetensen kring tidiga varningssignaler hos besättningsveterinärer.