Många kalvar får för lite antikroppar från kolostrum, trots att rutinerna verkar bra. Den här studien visar att kolostrumkvaliteten skiljer sig mycket mellan kor och besättningar, vilket gör att varje kalvning bör följas upp individuellt. För veterinärer innebär det att enkla tester av kolostrum direkt efter kalvning kan göra stor skillnad för att minska infektionsrisker hos nyfödda kalvar.

Titel: Kolostrumkvalitet hos svenska mjölkkor – praktisk betydelse för kalvhälsa

Kolostrum är avgörande för kalvars immunförsvar, men kunskap om variationen i kolostrumkvalitet i svenska mjölkbesättningar har varit begränsad. Ett bättre underlag om faktiska IgG-nivåer kan hjälpa veterinärer och djurägare att optimera kalvning och insamling av kolostrum för att minska risken för infektioner.

I denna tvärsnittsstudie undersöktes kolostrum från 91 mjölkkor i tre svenska besättningar. Kolostrumprov togs inom två timmar efter kalvning och analyserades för IgG-koncentration med ELISA-metod.

Resultaten visar att andelen kolostrum med tillräcklig IgG-nivå (definierat som >50 g/L) varierade kraftigt mellan besättningarna, från 65 % till 90 %. Den genomsnittliga IgG-nivån i hela materialet var 65 g/L, men 14 % av proverna låg under gränsvärdet för rekommenderad kvalitet. Kunskapsluckan gäller därmed särskilt de djur och situationer där kolostrum inte uppfyller kvalitetskraven, trots optimerade rutiner. Studien visade även att paritet och tid mellan kalvning och provtagning påverkade IgG-nivån marginellt. Inga signifikanta samband kunde fastställas mellan juvrets form och kolostrumkvalitet.

Resultaten understryker vikten av individuell bedömning av kolostrum vid varje kalvning, då variationen mellan kor är betydande även inom samma besättning. För praktisk veterinärmedicin innebär detta att rutinmässiga kvalitetskontroller av kolostrum, snarare än tilltro till generella besättningsgenomsnitt, bidrar till bättre kalvhälsa. Preanalytisk hantering (tid till insamling) påverkar inte resultatet inom den första tvåtimmarsperioden, vilket är relevant för besättningar med utmanande arbetsrutiner.

Studien ger konkreta referensvärden för svenska förhållanden som kan direkt användas på gårdsnivå för att minska risken för FPT (failure of passive transfer) och därmed infektionsproblem hos nyfödda kalvar.

Studie av Ohlsson, S. och medförfattare publicerad i Acta Veterinaria Scandinavica. Fulltext: https://actavetscand.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13028-025-00826-5