Titel: Mastitiskadning hos ren i Norge – betydelse för diagnostik och djurhälsa

Mastit hos ren orsakas oftast av bakterierna Staphylococcus aureus och Streptococcus dysgalactiae, visar en ny norsk studie. Genom snabb diagnos och rätt provtagning kan veterinärer upptäcka sjukdomen tidigare och minska risken för kalvdöd och mjölkförlust. Resultaten hjälper veterinärer att välja rätt behandling och stöder en bättre djurhälsa inom renskötseln.

Mastit hos ren är ett underskattat hälsoproblem som kan bidra till både djurlidande och ekonomiska förluster inom renskötseln. Samtidigt är kunskapen om den kliniska bilden och utbredningen begränsad, särskilt vad gäller norska förhållanden och vilka mikroorganismer som är vanligast vid mastit hos denna art.

I denna studie har forskarna undersökt mastitfall hos renar, med fokus på både kliniska symtom och bakteriologisk diagnostik. Studien omfattade totalt 91 prover från norska renar med misstänkt mastit, insamlade under renskötselsäsongen på olika platser i Norge.

Proverna analyserades med både odling och PCR, och data om djurens symtom, ålder och geografi registrerades. De mest framträdande fynden var att Staphylococcus aureus och Streptococcus dysgalactiae dominerade bland de bakterier som identifierades i proverna. Av de 91 proverna var S. aureus den vanligaste isolaten, följt av S. dysgalactiae. Det förekom också mixinfektioner i flera prover. Kliniskt sågs tecken som svullnad, ömhet och förändrad mjölk, och vissa fall ledde till dödsfall hos kalvar till följd av bristen på mjölk. Studien visar att mastit hos ren ofta har ett akut förlopp och kan vara svår att upptäcka tidigt.

De kliniska fynden i kombination med bakteriologisk analys ger underlag för förbättrad diagnostik och behandling av mastit hos ren i Norge. För veterinärer innebär resultaten vikten av att särskilt uppmärksamma Staphylococcus aureus och Streptococcus dysgalactiae som huvudorsaker vid misstänkt mastit, samt att tidig insats kan minska risken för allvarliga konsekvenser för både kalv och vuxen djur.

Studien visar också att epidemiologisk kartläggning av mastit hos ren bör prioriteras i Norge. Tidig klinisk diagnostik och provtagning är centralt för att minska spridning och djurförluster, och resultaten stödjer en mer riktad antibiotikabehandling beroende på provsvar. Den bakteriologiska profilen i norska renar kan skilja sig från andra länder, varför nationell kunskap är viktig för renskötselns framtida hälsostrategier.

Studie av författarna publicerad i Acta Veterinaria Scandinavica. Fulltext: https://actavetscand.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13028-025-00826-5