Den här studien visar att förekomsten av antikroppar mot Anaplasma phagocytophilum varierar kraftigt mellan kor, mellan besättningar och över säsong. Det innebär att enstaka blodprov inte räcker för att avgöra om en ko haft sjukdomen – serostatus kan ändras snabbt. För veterinärer i endemiska områden är det därför viktigt att göra upprepade provtagningar vid misstänkt betesfeber.

Titel: Serologisk övervakning av Anaplasma phagocytophilum hos mjölkkor visar hög förekomst och fluktuation över tid

Varför det spelar roll:
Anaplasma phagocytophilum orsakar betesfeber hos nötkreatur och kan ge upphov till betydande produktionsförluster. Tidigare nordiska studier har saknat detaljerad kunskap om förekomsten samt serologiska mönster i endemiska besättningar över längre tidsperioder.

Vad de gjorde:
Studien kartlade förekomsten av antikroppar mot Anaplasma phagocytophilum hos 48 mjölkkor i två besättningar i sydvästra Norge genom upprepade serologiska provtagningar under perioden 2019–2021. Kor med olika laktationsnummer följdes individuellt med ELISA och immunfluorescensmikroskopi.

Vad de fann:
Nästan alla djur i båda besättningarna var seropositiva någon gång under studietiden, med årsvisa variationer i andelen seropositiva prov från 7 % till 87 % beroende på tidpunkt och besättning. Antikroppsförekomsten ökade efter betesdrift på våren och sommaren och sjönk under vintern. Vid individuell uppföljning bytte flera kor serostatus mellan provtagningstillfällena, vilket indikerar att antikroppsnivåer kan fluktuera kraftigt över tid. Både ELISA och immunfluorescens visade liknande toppar i antikroppsdetektion, men resultaten varierade mellan metod och över tid. Besättning A visade generellt högre och mer stabil seroprevalens än besättning B.

Vad det betyder:
Resultaten visar att förekomsten av antikroppar mot Anaplasma phagocytophilum varierar kraftigt inom och mellan besättningar samt över säsong. Individualiserad serologisk status kan inte användas som ett pålitligt mått för genomgången infektion på individnivå, eftersom serostatus ändras över tid. Fynden understryker vikten av upprepade provtagningar vid övervakning i endemiska områden och har betydelse vid tolkning av serologiska resultat vid utredning av betesfeber i mjölkbesättningar.

Studie av: Anita Risvik Jørgensen, Ane Nødtvedt, Erik Hopp, Lise Grøva, Ragnhild Bjelland og Ingunn Rohde Røntved, publicerad i Acta Veterinaria Scandinavica. Fulltext: https://actavetscand.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13028-025-00826-5