Kraftig prisökning för veterinärvård sedan 2020
Under de senaste tre åren har kostnaderna för veterinärvård i Sverige ökat markant, med en genomsnittlig prisökning på över 30 procent. Denna utveckling har varit särskilt påtaglig inom smådjursvården, där priserna för både rutinbesök och mer komplexa behandlingar har stigit betydligt mer än den allmänna inflationen. Särskilt märkbar har ökningen varit för diagnostiska undersökningar som röntgen och ultraljud, där priserna i vissa fall har ökat med upp till 45 procent. Statistik från försäkringsbolagen visar att den genomsnittliga kostnaden för ett veterinärbesök har stigit från cirka 1 200 kronor år 2020 till närmare 1 800 kronor i slutet av 2023. Kostnaderna för kirurgiska ingrepp har följt samma trend, med prisökningar som i många fall överskrider 35 procent. Denna utveckling kan delvis förklaras av ökade driftskostnader för klinikerna, högre personalkostnader och investeringar i ny teknologi. Den stigande efterfrågan på veterinärvård, kombinerat med en begränsad tillgång på veterinärer, har också bidragit till prisökningarna. Dessutom har pandemin medfört ökade kostnader för skyddsutrustning och anpassade arbetsrutiner.

Tillfällig nedgång följd av nya prisrekord
Efter en kortvarig prisstabilisering under andra halvåret 2022 har veterinärvårdskostnaderna återigen börjat stiga kraftigt. Den tillfälliga nedgången, som varade i cirka fyra månader, visade sig vara en anomali snarare än en bestående trend. Under denna period såg man en marginell prissänkning på cirka 2-3 procent för vissa rutintjänster. Denna tillfälliga nedgång kan härledas till flera faktorer, bland annat ökad konkurrens från nyetablerade kliniker och en tillfällig mättnad i efterfrågan efter pandemins husdjursboom. Den efterföljande prisökningen har dock varit desto mer markant, med nya rekordnivåer som överstiger tidigare toppnoteringar. Särskilt påtagliga har ökningarna varit inom akutvården, där priserna för jourmottagning har stigit med upp till 50 procent jämfört med 2020 års nivåer. Även specialistvården har sett betydande prisökningar, där konsultationer hos specialister nu kan kosta uppemot 2 500 kronor per besök. Denna utveckling har lett till en situation där många kliniker nu tar ut priser som ligger betydligt över vad som kan motiveras av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

Konsekvenser för djurägares vårdval
Den kraftiga prisutvecklingen har fått betydande konsekvenser för hur djurägare väljer att söka vård för sina husdjur. Allt fler djurägare tvingas nu göra svåra ekonomiska avvägningar när det gäller veterinärvård. En undersökning genomförd av Sveriges Veterinärförbund visar att cirka 35 procent av djurägarna har skjutit upp eller avstått från planerad veterinärvård på grund av kostnaderna. Detta gäller särskilt förebyggande vård och rutinkontroller, vilket på sikt kan leda till försämrad djurhälsa och mer omfattande behandlingsbehov. Många djurägare väljer nu att söka sig till mindre kliniker eller landsbygdspraktiker där priserna ofta är något lägre. Detta har skapat en ökad belastning på dessa mindre enheter, som ofta har begränsade resurser och längre väntetider. Samtidigt har efterfrågan på djurförsäkringar ökat markant, men även försäkringspremierna har stigit som en direkt följd av de ökade vårdkostnaderna. En oroande trend är att allt fler låginkomsttagare tvingas välja bort djurförsäkringar, vilket ökar risken för att djur inte får nödvändig vård när behov uppstår.

Regeringens utredningsuppdrag till Konkurrensverket
Som ett svar på den alarmerande prisutvecklingen har regeringen gett Konkurrensverket i uppdrag att genomföra en omfattande kartläggning av veterinärmarknaden. Utredningen, som initierades i början av 2023, fokuserar särskilt på konkurrenssituationen och prisbildningen inom branschen. Konkurrensverket har fått i uppdrag att analysera ägarstrukturer, marknadsdominans och eventuella konkurrensbegränsande faktorer. En särskild tyngdpunkt ligger på att undersöka de stora veterinärkedjornas roll och deras påverkan på prisbildningen. Utredningen omfattar även en analys av regionala prisskillnader och tillgänglighet till veterinärvård i olika delar av landet. Preliminära resultat indikerar att marknadskoncentrationen har ökat markant under de senaste åren, med ett fåtal stora aktörer som kontrollerar en betydande del av marknaden. Detta har väckt frågor om huruvida bristande konkurrens bidrar till de stigande priserna.

Bristande pristransparens på veterinärmarknaden
Ett återkommande problem på veterinärmarknaden är den bristande transparensen när det gäller prissättning. Många kliniker presenterar inte sina priser öppet, vilket gör det svårt för djurägare att jämföra kostnader mellan olika vårdgivare. Denna situation kompliceras ytterligare av att priserna ofta varierar betydligt mellan olika regioner och kliniker, även för standardiserade behandlingar. En undersökning genomförd av Konsumentverket visar att endast 40 procent av veterinärklinikerna har tydlig prisinformation tillgänglig på sina webbplatser. När det gäller mer komplexa behandlingar är det ännu svårare att få en uppfattning om de totala kostnaderna i förväg. Detta har lett till att många djurägare upplever sig vara i en utsatt position när de söker vård, då de ofta inte kan göra informerade val baserade på pris och kvalitet. Bristen på pristransparens har också identifierats som ett potentiellt hinder för effektiv konkurrens på marknaden.

Framtida åtgärder för ökad prisjämförbarhet
Branschorganisationer och myndigheter arbetar nu aktivt med att utveckla nya riktlinjer och verktyg för att förbättra pristransparensen inom veterinärvården. Ett centralt initiativ är utvecklingen av en nationell prisjämförelsetjänst där kliniker ska rapportera in sina priser för vanliga behandlingar och ingrepp. Detta system förväntas vara i drift under 2024 och kommer att omfatta både grundläggande veterinärvård och mer specialiserade tjänster. Parallellt med detta pågår arbete med att standardisera prissättningsmodeller och terminologi för att underlätta jämförelser mellan olika vårdgivare. Branschorganisationerna har också tagit fram förslag på minimikrav för prisinformation som ska presenteras på klinikernas webbplatser och i deras lokaler. Dessa åtgärder syftar till att stärka konsumenternas ställning och främja en mer välfungerande marknad för veterinärtjänster.

Tillgänglighetens påverkan på djurhälsan
Den ökade koncentrationen av veterinärkliniker till större städer och tätorter har skapat betydande geografiska skillnader i tillgången till veterinärvård. I många landsbygdsområden har avståndet till närmaste veterinärklinik ökat markant under de senaste åren. Detta har särskilt stor påverkan på lantbruksdjur och hästar, där mobila veterinärtjänster ofta är det enda alternativet. Längre avstånd till veterinärvård kan leda till försenade diagnoster och behandlingar, vilket i sin tur kan resultera i försämrad djurhälsa och ökade behandlingskostnader. Statistik visar att djur i glesbygdsområden i genomsnitt får vänta 45 minuter längre på akut veterinärvård jämfört med djur i tätorter. Detta tidsgap har ökat med cirka 15 minuter sedan 2020. Situationen har lett till att allt fler djurägare på landsbygden väljer att avstå från förebyggande veterinärvård, vilket på sikt kan få allvarliga konsekvenser för djurens välbefinnande.