Kraftig minskning av veterinärbesök under 2024

Den svenska djursjukvården upplever en markant nedgång i antalet veterinärbesök under det första kvartalet 2024, med en minskning på cirka 30 procent jämfört med samma period föregående år. Statistik från Sveriges Veterinärförbund visar att både planerade besök och vaccinationer har minskat betydligt. Särskilt mindre kliniker i landsbygdsområden rapporterar en dramatisk minskning av rutinbesök. Denna trend är särskilt tydlig inom smådjurspraktiken, där många djurägare väljer att skjuta upp årliga hälsokontroller och vaccinationer. Undersökningar visar att ekonomiska faktorer är den primära orsaken, där stigande levnadskostnader tvingar djurägare att prioritera bland utgifterna. Flera kliniker har börjat erbjuda olika betalningslösningar och rabatterade vårdpaket för att motverka trenden. Trots dessa åtgärder fortsätter besökstalen att sjunka, vilket väcker oro för djurens långsiktiga hälsa och välbefinnande.

Akuta vårdfall ökar när djurägare väntar längre

En oroväckande konsekvens av minskade rutinbesök är den märkbara ökningen av akuta vårdfall vid landets djursjukhus. Veterinärer rapporterar att allt fler djur kommer in med förvärrade tillstånd som kunde ha behandlats tidigare och enklare om de upptäckts vid rutinkontroller. Särskilt tandproblem, kroniska sjukdomar och ortopediska besvär upptäcks nu ofta i mer avancerade stadier. Detta leder inte bara till ökat lidande för djuren utan resulterar också i mer omfattande och kostsamma behandlingar. Statistik från större djursjukhus visar en ökning med 45 procent av akuta fall som kräver omfattande kirurgiska ingrepp. Denna utveckling sätter extra press på akutmottagningarna och resulterar i längre väntetider även för kritiska fall. Veterinärer vittnar om att de allt oftare måste hantera komplicerade fall som kunde ha förebyggts med tidigare intervention.

Lågkonjunkturens effekter på djursjukvården

Den rådande lågkonjunkturen har skapat en komplex situation inom djursjukvården där både djurägare och veterinärkliniker kämpar med ekonomiska utmaningar. Många kliniker rapporterar minskade intäkter samtidigt som driftskostnaderna ökar. Detta har lett till att flera mindre kliniker tvingats till personalminskningar eller till och med nedläggning. Investeringar i ny utrustning och kompetensutveckling skjuts på framtiden, vilket riskerar att påverka vårdens kvalitet på längre sikt. Försäkringsbolagen noterar en ökning av uppsagda djurförsäkringar, vilket gör att fler djurägare står utan ekonomiskt skydd vid veterinärvård. Samtidigt ser man en trend där djurägare i större utsträckning efterfrågar alternativa behandlingsmetoder och second opinion för att hitta mer kostnadseffektiva lösningar.

Digitala vårdtjänster förändrar besöksmönstren

Den digitala utvecklingen inom veterinärmedicinen accelererar som en direkt följd av de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Allt fler kliniker erbjuder nu digitala förkonsultationer och uppföljningssamtal, vilket har visat sig vara både kostnadseffektivt och uppskattat av djurägarna. Videobaserade konsultationer har ökat med över 200 procent det senaste året, och flera nya digitala plattformar för veterinärvård har etablerats på marknaden. Denna utveckling möjliggör bättre prioritering av fysiska besök och effektivare resursanvändning. Digital monitorering av kroniskt sjuka djur blir allt vanligare, vilket möjliggör tidigare intervention vid försämring. Dock väcker den ökade digitaliseringen också frågor om patientsäkerhet och kvalitetssäkring, särskilt vid mer komplexa diagnoser.

Kompetensförsörjning alltmer kritisk för kvalitetsvården

Bristen på kvalificerad veterinärpersonal har förvärrats under det senaste året och utgör nu ett allvarligt hot mot djursjukvårdens kapacitet och kvalitet. Särskilt specialistkompetens inom kirurgi, internmedicin och akutvård är svår att rekrytera. Många kliniker rapporterar vakanser som står otillsatta i månader, vilket ökar arbetsbelastningen på befintlig personal. Universitet och veterinärutbildningar har svårt att möta det ökande behovet av specialiserad kompetens. Samtidigt väljer erfarna veterinärer i allt större utsträckning att lämna kliniskt arbete för andra karriärvägar inom industrin eller forskningen. Detta skapar en ond cirkel där minskad bemanning leder till ökad stress och ytterligare personalomsättning. Flera kliniker har börjat utveckla egna utbildningsprogram och mentorskap för att säkra kompetensförsörjningen, men effekterna av dessa initiativ kommer att ta tid att se.