Nytt statligt stöd ska säkra veterinär jourtillgänglighet på landsbygden
Jordbruksverket har presenterat ett omfattande stödpaket för att säkerställa veterinär jourtillgänglighet i Sveriges landsbygdsområden. Detta initiativ kommer som ett svar på den växande problematiken med veterinärbrist utanför tätorterna. Stödpaketet, som beräknas träda i kraft under 2024, omfattar totalt 150 miljoner kronor årligen och ska fördelas mellan landets regioner baserat på geografiska och demografiska förutsättningar. Satsningen innebär en betydande ökning jämfört med tidigare års anslag och markerar en tydlig politisk prioritering av landsbygdens veterinära service. Det nya stödsystemet har utformats i nära samråd med Sveriges Veterinärförbund, Lantbrukarnas Riksförbund och berörda myndigheter för att säkerställa en praktiskt genomförbar och effektiv lösning.

Förslag om ersättning till veterinärer i jourberedskap
Den nya ersättningsmodellen för veterinär jourberedskap introducerar ett differentierat system där grundersättningen kompletteras med särskilda tillägg baserade på geografiska och tidsmässiga faktorer. Veterinärer som åtar sig jourtjänstgöring kommer att erhålla en fast månadsersättning på 15 000 kronor som grundbelopp, med möjlighet till ytterligare påslag om upp till 10 000 kronor för särskilt utmanande områden. Ersättningsnivåerna har beräknats för att kompensera för den betydande arbetsbelastning och tillgänglighet som krävs vid jour. Systemet inkluderar även särskilda ersättningar för långväga körningar och obekväm arbetstid, vilket ska göra det mer attraktivt för veterinärer att etablera sig i glesbygdsområden. Detta representerar en markant förbättring jämfört med tidigare ersättningsmodeller och skapar förutsättningar för en mer hållbar arbetssituation.

Förbättrad akutvård för lantbrukets djur dygnet runt
Det nya stödsystemet möjliggör en väsentlig förbättring av akutvården för lantbrukets djur genom att säkerställa kontinuerlig veterinär tillgänglighet. Särskilt fokus läggs på att garantera snabba responstider vid akuta sjukdomsfall och förlossningskomplikationer hos produktionsdjur. Genom strategisk planering av jourzoner och samordning mellan olika veterinära aktörer ska maximal väntetid inte överstiga tre timmar, även i de mest avlägsna områdena. Systemet omfattar också utveckling av mobila veterinärkliniker och modernisering av teknisk utrustning för fältdiagnostik. Detta kompletteras med digitala konsultationsmöjligheter för initial bedömning och uppföljning, vilket effektiviserar resursanvändningen utan att kompromissa med vårdkvaliteten.

Ekonomiska och praktiska konsekvenser för veterinärkliniker
Implementeringen av det nya stödsystemet medför betydande förändringar för veterinärklinikernas organisation och ekonomi. Kliniker som deltar i joursystemet kommer att behöva anpassa sin bemanning och schemaläggning för att möta de nya kraven på tillgänglighet. Det ekonomiska stödet möjliggör investeringar i modern utrustning och fortbildning av personal, vilket långsiktigt stärker klinikernas konkurrenskraft. Samtidigt ställs högre krav på dokumentation och uppföljning av jourtjänstgöring, vilket initialt kan innebära ökad administrativ belastning. För många mindre kliniker innebär förändringarna en möjlighet att expandera verksamheten och anställa fler veterinärer, vilket bidrar till ökad stabilitet och förbättrad arbetsmiljö.

Påverkan på svensk livsmedelsproduktion och djurvälfärd
Den förbättrade veterinära jourtillgängligheten får direkta positiva effekter på svensk livsmedelsproduktion och djurvälfärd. Snabbare tillgång till kvalificerad veterinärvård minskar risken för produktionsbortfall och ekonomiska förluster vid sjukdomsutbrott. Lantbrukare kan känna större trygghet i sin verksamhet när de vet att professionell hjälp finns tillgänglig dygnet runt. Detta stärker förutsättningarna för en hållbar och konkurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion. Förbättrad veterinär närvaro bidrar också till tidigare upptäckter och behandling av sjukdomar, vilket har stor betydelse för djurvälfärden och möjligheterna att upprätthålla Sveriges höga standarder inom djurhållning.

Regionala skillnader och geografisk täckning
Den geografiska fördelningen av jourstödet har utformats med hänsyn till regionala skillnader i djurtäthet, avståndsförhållanden och befintlig veterinär infrastruktur. Särskilt fokus läggs på att säkerställa täckning i områden som tidigare haft bristfällig veterinär service. Norra Sverige får en proportionellt större andel av stödet för att kompensera för de särskilda utmaningar som långa avstånd och gles befolkning medför. Systemet introducerar också en ny indelning av jourzoner som optimerar resursanvändningen och säkerställer rimliga insatstider. Samverkan mellan olika regioner uppmuntras genom särskilda stimulansmedel för gränsöverskridande jourlösningar.

Remissinstansernas synpunkter och fortsatt process
Remissinstanserna har överlag mottagit förslaget positivt, men flera viktiga synpunkter har framförts gällande implementering och uppföljning. Sveriges Veterinärförbund betonar vikten av tydliga kvalitetskrav och rimliga arbetsvillkor i jourtjänstgöringen. Lantbrukarnas Riksförbund efterlyser garantier för långsiktig finansiering och stabilitet i systemet. Länsstyrelserna har påpekat behovet av regional anpassning och flexibilitet i tillämpningen. Den fortsatta processen innebär nu detaljerad planering av implementeringen, med särskilt fokus på uppföljning och kvalitetssäkring. En referensgrupp med representanter från berörda aktörer kommer att följa utvecklingen och föreslå eventuella justeringar under införandefasen.