Bakgrund om föreläsaren
Dr. Maria Andersson är en internationellt erkänd veterinär och forskare inom området hästsmärta och beteende vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Med över 20 års erfarenhet av kliniskt arbete med hästar har hon specialiserat sig på smärtbedömning och utveckling av objektiva bedömningsmetoder. Hon disputerade 2005 med en avhandling om smärtuttryck hos hästar och har sedan dess publicerat över 50 vetenskapliga artiklar i ämnet. Dr. Andersson har utvecklat flera innovativa metoder för smärtbedömning som nu används på kliniker världen över. Hon är en eftertraktad föreläsare och har hållit presentationer vid stora veterinärkongresser i Europa, Nordamerika och Australien. Genom sitt arbete på SLU handleder hon också doktorander och driver forskningsprojekt som fokuserar på att förbättra vår förståelse av hästars smärtupplevelse och kommunikation.

Smärtbedömning hos hästar - vetenskaplig grund
Den vetenskapliga grunden för smärtbedömning hos hästar har genomgått en betydande utveckling under de senaste decennierna. Forskning har visat att hästar, liksom människor, har ett komplext system för smärtupplevelse som involverar både perifera och centrala nervsystemet. Moderna studier använder avancerade metoder som elektrofysiologiska mätningar, biomarkörer och beteendeanalyser för att kartlägga smärtresponser. Nyare forskning har identifierat specifika neurotransmittorer och smärtvägar som är unika för hästar. Experimentella studier har dokumenterat hur olika typer av smärta påverkar fysiologiska parametrar som hjärtfrekvens, andning och kortisolnivåer. Validerade smärtbedömningsskalor har utvecklats genom omfattande kliniska prövningar och statistiska analyser. Dessa skalor inkluderar både subjektiva och objektiva parametrar för att ge en helhetsbild av smärtupplevelsen.

Ansiktsuttryck och beteendeförändringar
Hästars ansiktsuttryck har visat sig vara mycket informativa indikatorer på smärta. Horse Grimace Scale (HGS) är ett validerat verktyg som identifierar specifika förändringar i ansiktsmuskulatur och mimik. Spända muskler runt ögonen, tillbakadragna öron, och förändrad position av mulen är några av de mest tillförlitliga tecknen. Beteendeförändringar manifesterar sig genom minskad aktivitet, förändrat ätbeteende och social interaktion. Hästar med smärta visar ofta en karakteristisk hållning och rörelsemönster som kan dokumenteras och utvärderas systematiskt. Långvarig smärta kan leda till mer subtila förändringar som kräver noggrann observation över tid. Forskare har identifierat över 30 olika beteendemarkörer som kan användas för att bedöma smärtintensitet och typ.

Jämförelser mellan häst och människa
Trots uppenbara anatomiska skillnader finns det många likheter mellan hästars och människors smärtfysiologi. Båda arter delar grundläggande neurologiska mekanismer för smärtperception och processing. Studier har visat paralleller i hur kronisk smärta utvecklas och påverkar livskvaliteten. Människors och hästars endogena opioidsystem uppvisar liknande responsmönster på smärtstillande behandling. Beteendemässiga reaktioner på akut smärta följer jämförbara mönster, även om uttrycken skiljer sig åt. Denna kunskap har varit värdefull för utvecklingen av behandlingsprotokoll och smärtlindringsstrategier. Förståelsen för dessa likheter har förbättrat både human- och veterinärmedicinsk smärtbehandling.

Praktisk tillämpning i veterinärmedicin
I den kliniska vardagen är systematisk smärtbedömning avgörande för effektiv behandling. Veterinärer bör implementera standardiserade bedömningsprotokoll som kombinerar olika observationsmetoder. Regelbunden dokumentation och uppföljning är essential för att utvärdera behandlingseffekt. Moderne teknologi som videoövervakning och digitala mätinstrument kan komplettera traditionella bedömningsmetoder. Teambaserad approach där veterinärer, djursjukskötare och stallpersonal samarbetar ger bäst resultat. Utbildning av djurägare i grundläggande smärtbedömning ökar möjligheten till tidig intervention vid problem.

Digital föreläsningsformat och upplägg
Föreläsningsserien genomförs i ett modernt digitalt format med interaktiva element. Deltagarna får tillgång till en dedikerad plattform med högkvalitativt videomaterial och presentationer. Live-sessioner varvas med förinspelade moduler för flexibelt lärande. Praktiska demonstrationer och fallstudier presenteras genom högupplöst video med möjlighet till närgående observation. Interaktiva diskussionsforum möjliggör professionellt utbyte mellan deltagarna. Teknisk support finns tillgänglig under hela kursperioden för att säkerställa en smidig lärandeupplevelse.

Anmälningsinformation och praktiska detaljer
Kursen omfattar 20 timmars utbildning fördelat över fyra veckor med flexibel studietakt. Anmälan sker via Vetnordens webbportal senast den 15 september. Deltagaravgiften inkluderar kursmaterial, tillgång till den digitala plattformen och sex månaders efterföljande åtkomst till materialet. Deltagarbevis utfärdas efter genomförd kurs. Kursen är ackrediterad av Svenska Veterinärförbundet och ger 20 fortbildningspoäng. Tekniska krav innefattar stabil internetuppkoppling och dator med webbkamera. Deltagarantalet är begränsat till 50 personer för att säkerställa optimal interaktion och handledning.

Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.