Skånsk veterinär skadad av avlivningsvätska under riskfyllt ingrepp

En erfaren veterinär vid en smådjursklinik utanför Malmö drabbades i förra veckan av en allvarlig incident när avlivningsvätska spilldes under ett komplicerat ingrepp. Veterinären, som har över 15 års erfarenhet av smådjursmedicin, skulle avliva en aggressiv schäfer som uppvisat extremt hotfullt beteende. Under proceduren blev hunden våldsam och välte injektionssprutan, varvid en mindre mängd pentobarbitalnatrium kom i kontakt med veterinärens hud genom en reva i skyddshandsken. Incidenten resulterade i att veterinären omedelbart började uppleva symptom som yrsel och andningssvårigheter. Klinikpersonalen agerade snabbt och följde etablerade säkerhetsprotokoll för kemisk exponering.

Avlivningsförsöket som gick fel

Det kritiska momentet inträffade när den 45 kilo tunga schäfern, som tidigare bitit flera personer, skulle sederas inför den slutliga avlivningsinjektionen. Trots att hunden var munkorgad och fasthållen av två erfarna djurvårdare, lyckades den göra en plötslig rörelse just när den första lugnande injektionen skulle ges. I den tumultartade situationen som uppstod välte sprutan med avlivningsvätska, och en del av innehållet läckte genom en skada i veterinärens skyddshandske. Händelseförloppet komplicerades ytterligare av att hunden blev än mer aggressiv av den stressande situationen. Den partiella sedering som hunden hunnit få var inte tillräcklig för att förhindra dess aggressiva beteende.

Medicinsk behandling och akutinsats

Omedelbart efter exponeringen aktiverades klinikens katastrofprotokoll. Veterinären sköljde det drabbade hudområdet med rikliga mängder vatten enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Ambulans tillkallades och under väntetiden övervakades vitala parametrar noggrant. På sjukhuset genomfördes en grundlig dekontaminering följt av intensiv övervakning under 24 timmar. Blodprover togs för att kontrollera lever- och njurfunktion, då pentobarbitalnatrium kan ha allvarlig påverkan på dessa organ. Tack vare den snabba insatsen kunde allvarligare komplikationer undvikas, men händelsen resulterade ändå i sjukskrivning och uppföljande kontroller under flera veckor.

Alternativa metoder för avlivning av aggressiva djur

I ljuset av denna incident har veterinärkåren börjat diskutera alternativa metoder för hantering av särskilt aggressiva djur vid avlivning. En möjlighet som lyfts fram är användning av distansinjicering med sedativa före hantering. Denna metod kräver dock särskild utbildning och utrustning. Andra alternativ inkluderar användning av speciella fasthållningsburar eller sedering via föda, även om det senare alternativet kan vara problematiskt då många aggressiva djur är misstänksamma mot mat från främlingar. Vissa kliniker har utvecklat särskilda protokoll där man använder en kombination av olika sederande preparat i stegvis ökande doser för att minimera risken för våldsamma reaktioner.

Säkerhetsrutiner vid högriskavlivningar

Efter incidenten har många kliniker i Skåne genomfört omfattande revisioner av sina säkerhetsrutiner. Nya riktlinjer rekommenderar nu att minst tre personal ska närvara vid högriskavlivningar, varav en person uteslutande ska fokusera på säkerhet och övervakning. Förstärkta skyddskläder, inklusive dubbla handskar och skyddsvisir, har blivit obligatoriskt vid dessa ingrepp. Särskilda fasthållningsmetoder har utvecklats och dokumenterats i detaljerade protokoll. Klinikerna har även investerat i säkrare förvaringssystem för avlivningsvätskor och förbättrade rutiner för preparation och hantering av dessa substanser.

Riskbedömning och förebyggande åtgärder

Ett omfattande arbete har inletts för att utveckla mer standardiserade riskbedömningsprotokoll inom veterinärmedicinen. Dessa inkluderar detaljerade checklistor för bedömning av djurets aggressivitetsnivå, tidigare beteendehistorik och potentiella riskfaktorer. Särskild vikt läggs vid att identifiera tidiga varningssignaler och att ha en tydlig handlingsplan för olika scenarios. Veterinärer uppmanas nu att genomföra grundliga riskanalyser innan de påbörjar högriskprocedurer, och att dokumentera dessa bedömningar i journalsystemen. Detta arbete har även lett till utvecklingen av nya utbildningsmoduler för veterinärpersonal.

Etiska aspekter kring avlivningsmetoder

Den aktuella händelsen har väckt en viktig etisk diskussion inom veterinärkåren om balansen mellan djurvälfärd, personalens säkerhet och human avlivning. Medan vissa argumenterar för mer omfattande sedering före hantering, påpekar andra att detta kan förlänga processen och därmed öka stressen för djuret. Diskussionen berör även frågor om djurägarens roll och ansvar vid avlivningar av aggressiva djur, samt hur man bäst kommunicerar riskerna med olika tillvägagångssätt. Veterinärförbundet har tillsatt en etisk kommitté för att se över riktlinjerna kring avlivning av aggressiva djur.

Arbetsmiljöfrågor för veterinärpersonal

Incidenten har aktualiserat betydelsen av kontinuerlig arbetsmiljöförbättring inom veterinärmedicinen. Särskilt fokus läggs nu på stress- och riskhantering vid kritiska moment som avlivningar. Arbetsmiljöverket har inlett en särskild granskning av säkerhetsrutiner vid veterinärkliniker, med särskilt fokus på hantering av farliga substanser och aggressiva djur. Klinikerna uppmanas att implementera regelbundna personalutbildningar i säkerhet och krishantering. Dessutom har betydelsen av psykologiskt stöd och debriefing efter traumatiska incidenter lyfts fram som en viktig del av arbetsmiljöarbetet.

Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.