Kraftig ökning av fästingfall på svenska veterinärkliniker

Svenska veterinärkliniker rapporterar en markant ökning av fästingrelaterade besök under de senaste åren. Statistik från Veterinärförbundet visar en ökning med 47 procent sedan 2019, där särskilt smådjurskliniker i södra och mellersta Sverige noterar den största tillväxten. Många kliniker har sett sig tvungna att utöka sina mottagningstider och personalstyrkor för att möta det ökade trycket. Den geografiska spridningen av fästingar har också förändrats, med nya populationer som etablerar sig längre norrut än tidigare. Särskilt oroande är ökningen av den bruna hundfästingen, som tidigare varit ovanlig i Sverige. Kostnaderna för fästingrelaterad vård har stigit märkbart, vilket påverkar både djurägare och försäkringsbolag. Flera kliniker har investerat i ny diagnostisk utrustning för att effektivare kunna hantera det ökande antalet fall. Dokumentationen visar att de mest drabbade områdena finns längs kusterna och i närheten av större sjöar och vattendrag. Veterinärer rapporterar också att säsongen för fästingburna sjukdomar har förlängts, med aktiva fästingar både tidigare på våren och senare på hösten.

Väderförhållandenas påverkan på fästingförekomsten

De senaste årens milda vintrar och fuktiga somrar har skapat optimala förhållanden för fästingpopulationernas tillväxt och överlevnad. Klimatförändringarna har resulterat i längre aktivitetsperioder för fästingar, som nu kan vara aktiva nästan året runt i södra Sverige. Högre temperaturer och ökad luftfuktighet skapar gynnsamma miljöer för fästingarnas olika utvecklingsstadier. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har dokumenterat hur temperaturökningar påverkar fästingarnas livscykel och spridningsmönster. Särskilt märkbar är korrelationen mellan milda vintrar och ökad fästingaktivitet följande vår. Nederbördsmängden har visat sig vara en kritisk faktor, där perioder med regelbunden nederbörd främjar fästingpopulationernas tillväxt. Mikroklimatet i markskiktet, där fästingar lever, påverkas starkt av väderförhållandena. Varmare och fuktigare förhållanden har lett till att fästingar nu överlever på högre höjder och i tidigare ogästvänliga miljöer. Klimatmodeller förutspår fortsatta förändringar som kan gynna fästingarnas utbredning ytterligare.

Vanliga fästingburna sjukdomar hos sällskapsdjur

Bland de mest förekommande fästingburna sjukdomarna hos svenska sällskapsdjur återfinns borrelia, anaplasma och TBE. Borreliainfektion hos hundar yttrar sig ofta genom ledproblem, feber och nedsatt allmäntillstånd. Anaplasmos är särskilt vanlig i vissa regioner och kan orsaka allvarlig sjukdom med symtom som hög feber, blödningsrubbningar och kraftig trötthet. TBE hos hundar är mindre vanligt men förekommer och kan leda till allvarliga neurologiska symtom. Diagnostiken har förbättrats avsevärt med nya serologiska tester och PCR-metoder. Kliniska tecken kan vara diffusa och överlappar ofta mellan olika fästingburna sjukdomar, vilket kräver noggrann diagnostik. Kombinationsinfektioner är inte ovanliga och kan komplicera både diagnos och behandling. Tidiga symtom kan vara svåra att upptäcka för djurägare, vilket ofta leder till fördröjd veterinärvård. Nya patogener upptäcks kontinuerligt, vilket ställer krav på uppdaterad kunskap hos veterinärer. Immunförsvaret hos drabbade djur kan påverkas långvarigt, även efter framgångsrik behandling.

Förebyggande åtgärder och behandlingsalternativ

Preventiva strategier omfattar regelbunden användning av fästingavvisande medel, noggranna kontroller efter utevistelse och begränsning av exponering i högriskområden. Moderna spot-on preparat har visat sig mycket effektiva när de används korrekt och regelbundet. Vaccination mot vissa fästingburna sjukdomar finns tillgängligt men är ännu inte heltäckande. Kombinationsbehandlingar med olika verkningsmekanismer ger ofta bäst skydd. Vid konstaterad infektion är tidig antibiotikabehandling ofta avgörande för prognosen. Understödjande behandling kan inkludera smärtlindring, vätskebehandling och i vissa fall immunmodulerande terapi. Långtidsuppföljning är viktig för att upptäcka eventuella kroniska besvär. Regelbunden screening av riskpatienter kan möjliggöra tidigare intervention. Miljöåtgärder som kort gräs och begränsad tillgång till skuggiga, fuktiga områden kan minska exponeringen. Nya behandlingsprotokoll utvecklas kontinuerligt baserat på aktuell forskning och klinisk erfarenhet.

Receptfria kontra receptbelagda fästingpreparat

Marknaden för fästingpreparat har expanderat kraftigt med ett brett utbud av både receptfria och receptbelagda alternativ. Receptfria preparat inkluderar ofta naturbaserade produkter och enklare spot-on lösningar, vars effektivitet kan variera betydligt. Receptbelagda preparat innehåller generellt mer potenta aktiva substanser med dokumenterad effekt. Kombinationspreparat som skyddar mot flera parasiter samtidigt kräver vanligtvis recept. Prisskillnaderna mellan receptfria och receptbelagda alternativ kan vara betydande, vilket påverkar djurägarnas val. Biverkningsrisken är generellt högre med receptbelagda preparat, vilket motiverar veterinär övervakning. Resistensutveckling är en växande oro, särskilt bland receptfria preparat med lägre koncentrationer av aktiva substanser. Veterinärer rekommenderar ofta receptbelagda preparat för djur i högriskområden eller med särskilda hälsotillstånd. Interaktioner mellan olika preparat måste beaktas, särskilt vid samtidig behandling med andra läkemedel.

Rekommendationer för fästingkontroll och borttagning

Systematisk kontroll av pälsen bör genomföras dagligen under fästingsäsongen, med särskilt fokus på områden som öron, tassar och ljumskar. Korrekt borttagningsteknik är avgörande för att minimera risken för infektioner och kvarlämnade fästingdelar. Specialdesignade fästingverktyg har visat sig mer effektiva än traditionella pincetter. Desinfektion av bitområdet efter borttagning rekommenderas för att förebygga sekundärinfektioner. Dokumentation av fästingbett, inklusive antal och lokalisation, underlättar uppföljning vid eventuella symtom. Digital fotografering av misstänkta fästingbett kan vara värdefull för senare referens. Observation av djuret under de följande veckorna är viktigt för att upptäcka eventuella sjukdomstecken. Regelbunden pälsvård underlättar upptäckten av fästingar och minskar risken för att de förblir oupptäckta. Professionell hjälp bör sökas vid svåråtkomliga fästingar eller om inflammation uppstår runt bitstället.

Påfrestningar på veterinärvården under högsäsong

Den intensiva fästingsäsongen medför betydande utmaningar för veterinärkliniker och personal. Akutmottagningar rapporterar långa väntetider och ökad arbetsbelastning under peak-perioder. Personalbrist och utmattning bland veterinärer och sköterskor har blivit ett växande problem. Resursallokering mellan akuta fästingfall och andra veterinära behov kräver noggrann planering. Kostnader för diagnostik och behandling påverkar både kliniker och djurägare. Många kliniker har implementerat särskilda mottagningar för fästingrelaterade problem. Laboratoriekapaciteten är ofta ansträngd under högsäsong med ökade analystider som följd. Telefonrådgivning och digitala konsultationer har ökat för att hantera det höga trycket. Samarbeten mellan kliniker har utvecklats för att bättre hantera toppar i efterfrågan. Stress Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.