Regeringen granskar kraftiga prisökningar hos privatveterinärer

Den svenska regeringen har inlett en omfattande granskning av de accelererande prisökningarna inom den privata veterinärvården. Under de senaste fem åren har kostnaderna för veterinärvård stigit markant, med en genomsnittlig ökning på mellan 15-25 procent årligen hos många kliniker. Jordbruksverkets statistik visar att prisutvecklingen långt överskrider den allmänna inflationstakten. Särskilt märkbara är ökningarna för standardbehandlingar och rutinundersökningar, där vissa ingrepp nu kostar upp till tre gånger mer än för bara några år sedan. Granskningen initierades efter upprepade larmrapporter från både konsumentorganisationer och djurägare. Länsstyrelserna har också uppmärksammat problemet genom ett ökat antal anmälningar relaterade till kostnader för akutvård. Finansdepartementet har tillsatt en särskild utredningsgrupp som ska analysera prissättningsmekanismerna inom branschen. Konkurrensverket har parallellt påbörjat en kartläggning av marknadsstrukturen för att identifiera eventuella konkurrensbegränsande faktorer.

Marknadens utveckling oroar både myndigheter och djurägare

Utvecklingen på den veterinära marknaden har skapat djup oro hos såväl tillsynsmyndigheter som djurägare. Statistik från SCB visar att antalet djurägare som avstår från eller skjuter upp veterinärbesök av ekonomiska skäl har ökat med 40 procent sedan 2020. Försäkringsbolagen rapporterar om kraftigt ökade utbetalningar för veterinärvård, vilket resulterat i höjda premier för djurförsäkringar. Detta har skapat en negativ spiral där allt fler djurägare tvingas välja bort försäkringsskydd. Konsumentverket har noterat en markant ökning av klagomål relaterade till veterinärkostnader, särskilt gällande akutbesök och specialistvård. Många djurägare vittnar om svårigheter att jämföra priser mellan olika kliniker och om oväntade tilläggskostnader. Distriktsveterinärerna har sett en ökad belastning när djurägare söker sig till deras mottagningar för att undvika de höga privata vårdkostnaderna.

Ägarkoncentration och bristande transparens i fokus

Granskningen har särskilt riktat uppmärksamheten mot den ökande ägarkoncentrationen inom veterinärbranschen. Stora riskkapitalbolag och internationella veterinärkedjor har under det senaste decenniet förvärvat ett betydande antal svenska privatkliniker. Denna konsolidering har resulterat i att tre stora aktörer nu kontrollerar cirka 65 procent av marknaden för smådjursvård i storstadsregionerna. Konkurrensverkets preliminära analys indikerar att denna utveckling kan ha bidragit till de stigande priserna. Transparensen kring ägarförhållanden och prissättningsmodeller har samtidigt försämrats. Många kliniker är nu del av komplexa företagsstrukturer där det kan vara svårt att spåra det faktiska ägandet. Branschexperter pekar på risken för att klinikernas medicinska beslut påverkas av finansiella målsättningar från ägarna.

Utredningens omfattning och målsättningar

Den statliga utredningen kommer att genomföras under en 18-månaders period och omfattar flera kritiska områden inom veterinärvården. Huvudfokus ligger på att kartlägga prissättningsmekanismer, analysera marknadskoncentrationens effekter och utvärdera behovet av ökad reglering. Utredningen ska särskilt granska journalsystem och faktureringsrutiner för att säkerställa transparens i prissättningen. En central del är att undersöka möjligheterna till pristak för vissa grundläggande veterinärtjänster, liknande systemen inom humanvården. Utredningen kommer också att analysera effekterna av riskkapitalbolagens intåg i branschen och utvärdera olika modeller för att säkerställa en hållbar prisutveckling. Jordbruksverket har fått i uppdrag att parallellt utveckla nya riktlinjer för kostnadstransparens och standardiserad prisinformation.

Konsekvenser för djurvälfärd och tillgång till vård

De stigande veterinärkostnaderna har redan fått märkbara konsekvenser för djurvälfärden i Sverige. Undersökningar visar att allt fler djurägare väntar längre med att söka veterinärvård, vilket leder till att sjukdomstillstånd förvärras innan behandling påbörjas. Detta har resulterat i en ökning av akuta och mer komplicerade fall, som i sin tur driver upp kostnaderna ytterligare. Särskilt drabbade är låginkomsttagare och pensionärer med sällskapsdjur. Lantbrukare rapporterar om ökade kostnader för veterinärvård till produktionsdjur, vilket påverkar lönsamheten inom svenskt jordbruk. Statistik från Sveriges Veterinärförbund visar att tillgången till veterinärvård har försämrats i glesbygdsområden, där många mindre kliniker har tvingats stänga eller bli uppköpta av större kedjor.

Branschens och intresseorganisationernas reaktioner

Veterinärbranschens reaktioner på den statliga granskningen har varit blandade. Sveriges Veterinärförbund välkomnar utredningen men betonar samtidigt att prisökningarna delvis kan förklaras av ökade kostnader för avancerad medicinsk utrustning och specialistkompetens. De stora veterinärkedjorna har genom sina branschorganisationer försvarat prisutvecklingen med hänvisning till kvalitetsförbättringar och investeringar i modern teknologi. Djurskyddsorganisationer och konsumentföreningar har däremot uttryckt stark support för granskningen och efterlyser snabba åtgärder för att säkra tillgången till prisvärd veterinärvård. Smådjursklinikernas riksförbund har varnat för att alltför omfattande regleringar kan hota mindre klinikers överlevnad. Lantbrukarnas Riksförbund har krävt särskilda åtgärder för att säkerställa rimliga veterinärkostnader inom lantbruket.

Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.