Övervikt bland svenska sällskapsdjur - en växande epidemi

Den senaste statistiken från Sveriges veterinärmedicinska sällskap visar en oroväckande trend där över 45 procent av landets hundar och katter är överviktiga eller feta. Denna utveckling har accelererat markant under det senaste decenniet, med en ökning på närmare 15 procentenheter sedan 2013. Särskilt alarmerande är situationen för vissa raser och åldersgrupper, där andelen överviktiga individer kan uppgå till hela 60 procent. Undersökningar visar att problemet är särskilt utbrett bland medelålders och äldre djur, samt bland vissa raser som labrador retriever, beagle och brittiskt korthår. Studier genomförda vid Sveriges lantbruksuniversitet pekar på flera bidragande faktorer, där ändrade levnadsvanor och förändrade matvanor spelar en central roll. Modern forskning visar även att urbaniseringen har påverkat djurens aktivitetsmönster negativt, då många sällskapsdjur spenderar allt mer tid inomhus med begränsade möjligheter till naturlig motion.

Förändrad syn på normalvikt oroar veterinärer

Den kliniska erfarenheten bland svenska veterinärer visar att djurägares uppfattning om vad som utgör en hälsosam vikt har förskjutits markant under senare år. Allt fler djurägare har svårt att känna igen och erkänna övervikt hos sina djur, och tenderar att normalisera en kroppskonstitution som egentligen indikerar övervikt. Detta fenomen, som kallas "weight perception bias", har dokumenterats i flera svenska studier och betraktas som ett växande problem inom veterinärmedicinen. Veterinärer rapporterar att det blir allt svårare att kommunicera viktrelaterade hälsoproblem till djurägare, då många reagerar defensivt eller avfärdar oro kring djurets vikt. Särskilt problematiskt är att många rasklubbars bilder och beskrivningar ofta visar djur som ligger över idealvikt, vilket ytterligare förstärker den felaktiga uppfattningen om vad som är normalt.

Hälsorisker och följdsjukdomar vid övervikt

Övervikt hos sällskapsdjur medför en rad allvarliga hälsokonsekvenser som påverkar flera organsystem. Ledproblem och artros utvecklas oftare och tidigare hos överviktiga djur, vilket leder till kronisk smärta och nedsatt rörlighet. Diabetes mellitus är betydligt vanligare hos överviktiga katter, med en fem gånger högre risk jämfört med normalviktiga individer. Kardiovaskulära sjukdomar ökar markant, och överviktiga djur löper större risk att utveckla högt blodtryck och hjärtsvikt. Leverförfettning är en annan allvarlig komplikation, särskilt hos katter, som kan leda till leversvikt om den inte behandlas i tid. Immunförsvaret påverkas negativt, vilket ökar risken för infektioner och förlänger läkningstiden vid skador och operationer. Andningsproblem är vanliga, särskilt hos brachycephala raser, där övervikt ytterligare förvärrar redan existerande anatomiska begränsningar.

Förkortad livslängd och försämrad livskvalitet

Forskningsdata från långtidsstudier visar att överviktiga sällskapsdjur i genomsnitt lever 2,5 år kortare än sina normalviktiga artfränder. Denna markanta skillnad i livslängd åtföljs av en betydande försämring i livskvalitet under djurets senare år. Överviktiga djur uppvisar tidigare tecken på åldersrelaterade sjukdomar och har svårare att återhämta sig från olika hälsoproblem. De drabbas oftare av kronisk trötthet och visar mindre intresse för lek och sociala aktiviteter. Rörelseförmågan begränsas successivt, vilket leder till en ond cirkel där minskad aktivitet ytterligare förvärrar viktproblemet. Studier har även visat att överviktiga djur oftare drabbas av depression och ångestrelaterade beteenden, särskilt i kombination med kronisk smärta från överbelastade leder.

Förebyggande åtgärder och motionsrekommendationer

För att effektivt förebygga och behandla övervikt krävs en kombination av kostanpassning och ökad fysisk aktivitet. Veterinärmedicinska expertgrupper rekommenderar daglig motion anpassad efter djurets ålder, ras och hälsotillstånd. För hundar innebär detta minst 30-60 minuters aktiv motion dagligen, fördelat på flera tillfällen. Katter bör uppmuntras till lek och aktivitet genom miljöberikning och interaktiva leksaker. Portionskontroll är avgörande, och fodermängden bör mätas noggrant enligt tillverkarens rekommendationer. Regelbunden vägning och kroppskonditionsbedömning bör utföras månadsvis för att tidigt upptäcka viktförändringar. Viktminskningsprogram bör övervakas av veterinär för att säkerställa en hälsosam viktminskningstakt på 1-2 procent per vecka.

Kunskapsbrist försvårar vikthantering

Trots omfattande forskning och tillgänglig information kring övervikt hos sällskapsdjur kvarstår betydande kunskapsluckor hos många djurägare. Undersökningar visar att endast 30 procent av svenska djurägare kan korrekt bedöma sitt djurs kroppskondition enligt standardiserade skalor. Bristande förståelse för grundläggande näringslära och energibehov leder ofta till överutfodring. Många djurägare underskattar kaloriinnehållet i godsaker och människomat, vilket resulterar i ett betydande överstigande av det dagliga energibehovet. Missuppfattningar kring motion och aktivitetsbehov är också vanliga, särskilt gällande intensitet och duration av fysisk aktivitet. Veterinärer rapporterar svårigheter att förmedla vikten av konsekvent vikthantering, då många djurägare har orealistiska förväntningar på viktminskningens hastighet och process.

Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.