Fågelinfluensa ökar i Finland - myndigheterna uppmanar till vaksamhet

Den senaste tidens kraftiga ökning av fågelinfluensafall i Finland har föranlett Livsmedelsverket att utfärda en särskild varning till veterinärer och djurägare. Under de senaste månaderna har antalet bekräftade fall av högpatogen aviär influensa (HPAI) H5N1 ökat markant, särskilt i landets södra och västra delar. Myndigheterna rapporterar en femfaldig ökning jämfört med samma period föregående år. Situationen beskrivs som allvarlig och kräver omfattande övervakningsåtgärder. Livsmedelsverket har aktiverat sin krisgrupp och samarbetar tätt med andra nordiska myndigheter för att kartlägga smittspridningen. Särskilt oroande är virusets ökade förmåga att infektera däggdjur, vilket har observerats i flera fall på pälsdjursfarmar. Övervakningen har intensifierats vid samtliga kommersiella fjäderfäanläggningar, och nya biosäkerhetsprotokoll har implementerats. Veterinärer uppmanas att vara extra uppmärksamma på symptom som kan tyda på fågelinfluensa, även hos arter som traditionellt inte ansetts vara i riskzonen.

Smittläget bland vilda fåglar och pälsdjur

Övervakningen av vilda fåglar visar en oroväckande trend med ökande antal positiva fall av H5N1 i Finland. Särskilt drabbade är sjöfåglar och rovfåglar, där dödligheten har varit omfattande i vissa kolonier. Virologiska undersökningar vid Helsingfors universitet har påvisat genetiska förändringar i viruset som kan förklara den ökade spridningen till däggdjur. På pälsfarmar har man observerat flera utbrott där minkar och rävar uppvisat allvarliga respiratoriska symtom. Detaljerade genetiska analyser har bekräftat att viruset har genomgått mutationer som underlättar överföring mellan däggdjur. Livsmedelsverkets experter har dokumenterat över 200 fall bland vilda fåglar under den senaste tremånadersperioden, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Särskilt oroande är att viruset nu påträffas året runt, inte bara under flyttfågelsäsongen. Detta tyder på att viruset har etablerat sig permanent i vissa fågelpopulationer.

Risker och symtom hos hundar

Även om hundar generellt anses ha lägre mottaglighet för fågelinfluensa än många andra däggdjur, har nya studier visat att risken inte kan negligeras. Hundar som kommer i kontakt med infekterade fåglar eller deras avföring kan smittas, särskilt vid direktkontakt med sjuka eller döda fåglar. De första symtomen liknar ofta vanlig kennelhosta: hög feber, hosta och näsflöde. Mer allvarliga fall kan utveckla lunginflammation och andningssvårigheter som kräver intensivvård. Veterinärer bör vara särskilt uppmärksamma på hundar som vistas i områden med känd förekomst av smittade vilda fåglar. Laboratoriediagnostik rekommenderas vid misstänkta fall, särskilt om hunden har haft kontakt med vilda fåglar eller vistats i riskområden. Tidig upptäckt och isolering är avgörande för att begränsa smittspridningen.

Katter särskilt utsatta för allvarlig sjukdom

Katter har visat sig vara betydligt mer mottagliga för fågelinfluensa än många andra sällskapsdjur, med flera dokumenterade dödsfall i Finland och övriga Norden. Viruset orsakar ofta mycket allvarliga symtom hos katter, med snabb sjukdomsutveckling och hög dödlighet. Typiska symtom inkluderar hög feber, andnöd, neurologiska störningar och allmän svaghet. Särskilt utsatta är utekatter som jagar fåglar eller vistas i områden med smittade vilda fåglar. Veterinärmedicinsk expertis rekommenderar att katter i riskområden hålls inomhus och att all kontakt med vilda fåglar undviks. Vid misstänkt smitta ska katten omedelbart isoleras och veterinär kontaktas. Intensivvård med understödjande behandling är ofta nödvändig, men prognosen är trots detta ofta dålig vid utvecklad sjukdom.

Rekommendationer till hundägare

Med anledning av den ökade smittrisken har veterinärmyndigheterna utfärdat specifika rekommendationer för hundägare. Hundar bör hållas kopplade i områden där smittade fåglar påträffats och all direktkontakt med vilda fåglar eller deras avföring ska undvikas. Särskild försiktighet bör iakttas vid promenader nära vattendrag och andra platser där sjöfåglar samlas. Hundägare uppmanas att omedelbart kontakta veterinär vid tecken på luftvägssymtom eller andra sjukdomstecken, särskilt om hunden kan ha exponerats för smittade fåglar. Regelbunden rengöring av tassar efter promenader rekommenderas, liksom att undvika att hunden nosar på eller äter döda fåglar. Vid promenader i riskområden bör hundägare ha med sig handsprit och engångshandskar för att kunna hantera oväntade situationer på ett säkert sätt.

Omfattande avlivningar på finska pälsfarmar

De senaste utbrotten av fågelinfluensa på finska pälsfarmar har lett till omfattande avlivningar för att begränsa smittspridningen. Över 100 000 djur har avlivats på drabbade farmer, främst minkar och rävar. Detta har fått stora ekonomiska konsekvenser för näringen och lett till intensiv debatt om framtiden för pälsdjursuppfödning i Finland. Myndigheterna har infört striktare biosäkerhetsregler och övervakning av samtliga pälsfarmar. Särskilda rutiner har implementerats för hantering av foder och personal för att minimera risken för ny smittintroduktion. Ekonomiska stödpaket har diskuterats för att hjälpa drabbade farmarer, samtidigt som branschorganisationer arbetar med långsiktiga strategier för att förebygga framtida utbrott.

Beredskap för eventuell human smitta

Även om risken för människor fortfarande bedöms som låg, har hälsomyndigheterna höjt beredskapen för eventuell humanspridning av fågelinfluensa. Särskilda övervakningsprotokoll har aktiverats för personer som arbetar med smittade djur eller i högriskområden. Sjukvården har uppdaterat sina rutiner för hantering av misstänkta fall och särskilda isoleringsavdelningar har förberetts vid större sjukhus. Personal inom veterinärmedicin och djurhantering har försetts med skyddsutrustning och tydliga rutiner för provtagning och smittskydd. Kontinuerlig övervakning av virusets genetiska utveckling pågår för att tidigt upptäcka mutationer som skulle kunna öka risken för humanspridning.

Däggdjursöverföring fortsatt sällsynt

Trots den ökade förekomsten av fågelinfluensa hos däggdjur är överföring mellan däggdjur fortfarande ovanlig. De flesta dokumenterade fall hos däggdjur kan spåras tillbaka till direktkontakt med infekterade fåglar eller deras avföring. Omfattande studier vid veterinärmedicinska fakulteter i Norden har inte kunnat påvisa någon effektiv däggdjur-till-däggdjuröverföring utanför laboratoriemiljö. Detta är en viktig observation som tyder på att viruset fortfarande är primärt anpassat för fåglar. Dock fortsätter övervakningen intensivt, särskilt på pälsfarmar där täta djurpopulationer skulle kunna gynna utvecklingen av nya virusvarianter. Genetiska analyser av virusisolat från olika däggdjursarter pågår kontinuerligt för att övervaka eventuella adaptiva förändringar.

Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.