Omfattande väntetider präglar djursjukvården sommaren 2025

Den svenska djursjukvården står inför en av sina mest utmanande perioder någonsin med väntetider som nu sträcker sig upp till flera månader för icke-akuta ärenden. Statistik från Sveriges Veterinärförbund visar att medelväntetiden för rutinundersökningar har ökat med 300 procent jämfört med samma period föregående år. Större djursjukhus i storstadsregionerna rapporterar väntetider på upp till 12 veckor för standardprocedurer som vaccination och hälsokontroller. Situationen har förvärrats gradvis under våren och nått sin kulmen under sommarmånaderna. Mindre kliniker tvingas dagligen neka nya patienter och många har helt slutat ta emot icke-akuta fall. Den ökade efterfrågan på veterinärvård, i kombination med personalbristen, har skapat en ohållbar situation som påverkar både djurägare och veterinärpersonal negativt. Dokumentation från Jordbruksverket visar att antalet registrerade sällskapsdjur har ökat markant under de senaste åren, vilket ytterligare belastar en redan ansträngd vårdsektor.

Personalbrist och semesterperiod skapar kritisk situation

Personalbristen inom djursjukvården har nått kritiska nivåer under sommaren 2025. Enligt färska undersökningar från branschorganisationen Svensk Djursjukvård saknas det för närvarande över 500 legitimerade veterinärer och närmare 800 djursjukskötare nationellt. Semesterperioden har förvärrat situationen ytterligare då många kliniker tvingas reducera sin verksamhet med upp till 40 procent. Den höga arbetsbelastningen har lett till en ökad sjukfrånvaro bland personalen, där utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar är de vanligaste orsakerna. Rekryteringsförsök från utlandet har endast delvis kunnat kompensera för underskottet, trots aktiva insatser från arbetsgivare och myndigheter. Veterinärutbildningen i Sverige har ökat sitt intag, men effekterna av detta kommer inte att synas förrän tidigast 2027. Den pressade arbetssituationen har också lett till att erfaren personal väljer att lämna yrket för andra karriärvägar, vilket ytterligare förvärrar kompetensbristen.

Akutfall prioriteras medan rutinbesök skjuts upp

Djursjukhusen har implementerat strikta prioriteringssystem där akuta fall ges företräde framför planerad vård. Livshotande tillstånd som förgiftningar, trafikolyckor och akuta operationer hanteras omedelbart, medan rutinundersökningar och förebyggande vård skjuts på framtiden. Denna prioritering har lett till att många kroniskt sjuka djur får försämrad uppföljning av sina behandlingar. Vaccination och kastreringar kan i vissa fall försenas med flera månader. Veterinärkliniker rapporterar en markant ökning av komplikationer relaterade till uppskjuten vård, särskilt hos djur med kroniska sjukdomar som diabetes och hjärtproblem. Den medicinska personalen tvingas dagligen göra svåra avvägningar mellan olika patienters vårdbehov, vilket skapar en betydande etisk stress hos personalen.

Geografiska skillnader i vårdtillgång

Tillgången till veterinärvård uppvisar stora regionala variationer över landet. Medan storstadsregionerna har relativt god täckning trots långa väntetider, står många landsbygdsområden helt utan veterinärtjänster inom rimligt avstånd. I Norrlands inland kan avståndet till närmaste akutveterinär överstiga 20 mil. Distriktsveterinärernas verksamhet har reducerats kraftigt i flera län, vilket särskilt drabbar lantbrukare och hästägare. Lokala initiativ med mobila veterinärkliniker har startats i vissa regioner för att kompensera för bristerna, men dessa kan endast erbjuda begränsad service. Kustnära områden i södra Sverige har generellt bättre tillgång till vård, men även här märks stora variationer mellan olika kommuner.

Rekommendationer till djurägare för att hantera situationen

Veterinärförbundet har utarbetat omfattande riktlinjer för hur djurägare bör agera under den rådande situationen. Förebyggande åtgärder som regelbunden tandvård, viktövervakning och parasitbehandling bör skötas i hemmet i största möjliga utsträckning. Djurägare uppmanas att dokumentera sina djurs hälsostatus noggrant och att vara extra uppmärksamma på förändringar i beteende eller allmäntillstånd. Digital veterinärvård via videosamtal rekommenderas för enklare bedömningar och uppföljningar. Försäkringsbolagen har anpassat sina villkor för att täcka digital vård i större utsträckning. Samarbete mellan djurägare i samma område uppmuntras för att dela på transportkostnader och organisera gemensamma veterinärbesök.

Framtidsutsikter för svensk djursjukvård

Prognoser från branschanalytiker pekar på fortsatta utmaningar inom svensk djursjukvård under de kommande åren. Strukturella förändringar krävs för att möta det ökande vårdbehovet och säkerställa en hållbar arbetsmiljö för personalen. Nya utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare planeras, men effekterna kommer att dröja. Teknologiska lösningar som AI-diagnostik och automatiserade övervakningssystem förväntas spela en större roll i framtidens djursjukvård. Branschorganisationer arbetar aktivt med att utveckla nya arbetsmodeller och effektivare resursutnyttjande. Internationella samarbeten för att underlätta rekrytering av utländsk personal intensifieras. Politiska initiativ för att stärka djursjukvården genom ökade resurser och förbättrade arbetsvillkor diskuteras på nationell nivå.

Har du något du vill tipsa om? Eller vill rekrytera inom veterinär och djurvård. Gå in på kontakta oss och skriv till oss.